Allt går inte att planera

Denna vecka har bjudit på blandade upplevelser, utmaningen var i onsdags som blev en svår dag för Mimi men hon gjorde det bra: 

Vår hund Yax var mycket dålig på morgonen. Jag fick tid kl. 10 hos veterinär i Norrtälje. Mimis assistent var sjuk. Jag var den som hoppade in för henne. Hunden var tvungen att träffa veterinären och jag hade en tid att passa. Att börja stressa Mimi att passa tider är dömt att misslyckas, det var för kort tid för att förbereda henne. Så jag förklarade för henne och sa att jag snart skulle vara tillbaka. Det var OK för henne som var inne i sitt skapande. Jag hade en kompis som fanns på gården. Det tog två timmar hos veterinären, det bestämdes att han skulle till Ultuna så snart som möjligt, han hade väldigt ont. Jag förklarade att jag måste hem till gården en stund först. De gav Yax starka smärtstllande som skulle sitta i 6 timmar. Hem och fixa med hästar och andra hunden hemma. Förberedde Mimi på att vi måste hjälpa Yax till sjukhuset och att vi äter lunch i Uppsala efteråt. Mimi var jätteduktig. Och sa att hon ville äta lunch på Max. Kl. 13.15 satt vi i bilen på väg till Uppsala. Väl framme hakade Mimi upp sig på att navigeringen inte stängde av sig. Jag hade lagt in fel husnummer, tror jag, så flaggan som markerar att man är framme försvann inte. Pust... jag var stressad och kunde inte fixa det. Mimi skrek hemskt mycket och var väldigt upprörd. Yax som blir väldigt rädd av hennes skrik låg ju i skuffen. Till slut blev jag så stressad av att se Yax lidande så jag gick iväg med honom och lämnade henne skrikande. Vi hade P-plats precis utanför kliniken så jag hade koll. Mimi måste fixat det på något vis för jag såg efter en stund att hon blev lugn. Det svåra var nu att vi fick vänta tre timmar innan vi kom in till veterinären. Mimi satt i bilen hela tiden. Det hade varit för svårt för henne att sitta med i det stora väntrummet på Ultuna. I bilen var hon trygg. Hon ringde mig då och då. Blev upprörd för något hon ville köpa men som inte funkade. Det löste sig efter några samtal då jag fick lova att skicka ett mejl till dem hon ville handla utav och fråga vad det var för fel. Mimi måste få placera alla tankar, det kan inte hänga i luften och kanske lösa sig efter hand. Det är för abstrakt. Den som är med henne måste hjälpa henne att placera det som gör henne orolig, till exempel: -jag mejlar dem och frågar vad det är för fel på deras sida. Eller jag ringer och frågar storebror Emil vad det är för fel han kan hjälpa o.s.v. Då kan Mimi släppa och frustationen går över. Vi hjälper henne att konkretisera, ett stort och viktigt hjälpmedel om man har Autism, i alla fall för Mimi. Lilla gumman ringde även när jag väl kommit in till veterinären. Hon undrade var jag var och hon var nu riktigt hungrig. Jag försökte förklara situationen för veterinär och de två studenter som var med. De såg ut som frågetecken :) men var ändå förstående och sa inget om att jag pratade med Mimi fyra gånger under tiden de undersökte vår vovve. Yax har antagligen ett diskbråck. Vi är så ledsna. Han var riktigt dålig och jag kramade om och lämnade vår fina hund kvar på Ultuna. De behövde göra en mer nogrann undersökning av ortoped och röntga dagen efter.

Nu var det äntligen efter drygt tre timmar dags för Max hamburgare. Insåg att vi inte ätit annat än frukost. Mimi fick en dricka och lite snacks i bilen men det var allt. Väl i bilen berömde jag Mimi jättemycket. -Nu åker vi till Max. När jag ska starta bilen var den död. Jag lämnade ju bilen med nycklarna i och tändningen på. Kan vi ha slut på batteri? Nu var det bara att bryta ihop eller börja skratta. Det blev det senare, även Mimi skrattade gott. Jag sa att vi måste ringa Bärgaren(från filmen Bilar) det var kul, tyckte hon. Jag ringde assistansjouren. Där var det kö. Jag testade ett par gånger med bilen ville inte. Det gick 10 min jag tänkte att nu testar jag igen. Och då gick den igång! Lycka. Sedan körde jag vilse när jag skulle ut från Ultuna, ville inte slå på GPS:en eftersom det varit så laddat. Efter snurrat omkring några varv(Mimi märkte inte att jag var på villovägar) så letade jag mig ut mot E4, vi stannade vid Max och åt. Det var väldigt länge sedan, någon gång innan pandemin. Åh vad gott det var. Mimi var nöjd och mumsade i sig en Korean style hamburgare. 

Efter det hade jag lovat Mimi att jag skulle handla på ICA som ligger mittemot. Det fattades lite smått och gott och glass lovade jag, under ett av våra samtal när jag satt i väntrummet, att vi skulle handla :). På ICA kom på att jag ju inte kunde handla glassen där. Den skulle smälta under vår en timmes resväg till Norrtälje. Vi åkte nu mot hemåt, det blir en omväg för oss att åka via Norrtälje då vi bor på landet en bit utanför. Men det fick gå. Jag chansade på att Willys i Norrtälje skulle vara öppet.  Ringde Emil (min son) som fick googla Willys öppettider. Kl.21. Vi var nu i Rimbo kl. var 20.15. Till Willys, inhandlade glassen jag lovat. 

Hem till gården nu! Mimi var ledsen en stund på sista vägen hem, då hon tydligt uttryckte att jag gjorde henne förvirrad för jag hade inte gjort något schema idag. Jag försökte förklara att det ibland händer saker man inte vet och jag berömde henne mycket för att hon varit med och hjälpt Yax. 

Hemma på gården stod hästarna och ropade, katten var missnöjd och Rakaz, vår andra hund, förvirrad. Mimi gick ut till sin ateljé. Hon älskar att vara där och finner sitt lugn där. Efter en stund ringde hon mig och undrade varför hon inte fått lunch idag. Men Mimi sa jag, det blev lite tokigt allt denna dag men nu åt vi middag på Max. -Men lunch då upprepade Mimi. -Vi kan inte bara äta middag, menade hon väldigt självklart. Ja vad ska man säga. Mimi ville ha Ramen. Slut som jag var försökte jag få henne på andra tankar och hon gick faktiskt med på att bara äta nudlar. Alla djuren matade, hunden rastad och nudlarna levererade. Då var kl. 22.30. Mimi kom och la sig strax före 00.00.  Bra gjort! Tuff dag men ändå väldigt lärorik för henne, inbillar jag mig i alla fall!

Yax har Ishias och ett misstänkt diskbråck. Han är hemma igen, går på starka smärtstillande men läget är osäkert.